För att säkra upp klassikern om något skulle hända inför vasaloppsveckan så anmälde jag mig till Engelbrektsloppet. Steg upp riktigt tidigt och satte av mot Norberg. Kom upp dit runt kl 8 och hade således gott om tid. Gick för att lägga ut mina skidor. Passerade först de tre tävlingsleden och därefter kom motionsledet. Jag var i god tid så det var inte så många skidor där än. Tre spår i bredd och jag hamnade ungefär 40-50 m från repet längst fram. Bra. Gick tillbaka till bilen och åt frukost, lyssnade på OS på radion och försökte tagga så mycket jag kunde.

Strax innan start gick jag för att se eliten starta, de startade kl 10 och motionsklass startade 10.20. Efter de startade traskade jag bort mot mina skidor. Upptäcker nu att folk står mellan spåren och det är fullpackat. 6-7 åkare i bredd och jag var inte längre så långt fram, sett till antal åkare, som jag från början trott. Starten går och vi kommer iväg riktigt sakta. Så fort vi är ute ur centrum så går det att åka vid sidan av spåren. Det gjorde jag och lyckades kapa en del placeringar. Vid mellantiden efter blott 650 m låg jag på 302 plats totalt, redan då hade jag tagit många placeringar. Efter 12 km var jag på plats 33. Åkte igenom första kontrollen utan att dricka något. Efter detta blev det med ens lugnare i spåret. Jag åkte om några enstaka och ett par åkte om mig. Efter ett tag kom ett tåg med 5-6 åkare som höll lite högre fart än mig. Jag kunde haka på dem men släppte några meter efter ett tag. Då kom banans första prövning, en av varvbanans två stora backar. Den här var brant. Jag märkte snart att jag är bra mycket bättre uppför än de som åkte jämnt med mig i övrigt. Glädjen att äntligen få koppla på benen gjorde nog sitt till. Tog många placeringar där. Sedan var det mycket soloåkning ett tag. Tog vätska i depån innan VW-backen och sedan tog jag fart uppför. In i Norberg för varvning, tiden visade bara 1:55. Jag tror inte det var riktigt 30 km men nu verkade ju 4 timmar görbart, även om det skulle bli tufft.

Efter en mil på varv 2 kom jag ifatt en som stod bredvid mig i startfållan. Vi småpratade lite, han hade nämnt att hans mål var 4:30, det borde ju gå. Jag visste inte riktigt vad jag hade för mål, han föreslog då att vi skulle åka tillsammans och peppa varandra. Jag var väl inte så sugen på det egentligen då jag ville se vad kroppen klarade och jag anade att jag var lite starkare än honom. Redan i någon av de första små stigningarna som kom efter det så tryckte jag på lite extra och på toppen av backen såg jag inte var han var så jag fortsatte i eget tempo. Strax innan halva andra loopen så började jag bli trött i musklerna. Den stora backen kom och nu var jag inte lika pigg som förra varvet. Fortfarande piggare än de som var bredvid mig men det var märkbar skillnad. Belönade mig med en gel på toppen och fortsatte. Lugn åkning fram till VW-backen och nu gick det betydligt trögare. Åkte med en stockholmare som jag lyckades hålla jämna steg med uppför men på platten sedan så var han lite snabbare än mig. Såg honom nästan hela tiden med såg att avståndet ökade. Försökte täppa till men det var svårt.

Någon mer passerade i spåret, jag försökte ta de ryggarna som kom. När vi kom in i Norberg så tittade jag på klockan för första gången på länge. Det var bara någon minut kvar till 4 timmar men säkert lite för långt kvar. Hade jag sett det tidigare hade det kanske gått att motivera sig. Åkte i mål på tiden 4:01:32 och var ändå rätt nöjd med loppet, jag visste ju inte vad jag skulle förvänta mig.

Skippade både dusch och stretch efteråt och satte mig i bilen hem. Lagom stel när jag väl var hemma.

Allt som allt var Engelbrektsloppet ett roligt lopp och trevligt arrangerat. Jag tror att jag kommer återkomma nästa år, för att få en seedning till Vasaloppet. Men då ska jag nog stå i tävlingsklass för att få bättre förutsättningar till en bra tid.